Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Upprinnelsen till föreläsningsserien var att personalen som arbetar med nyanlända upplevde att man saknade kunskap om kultur och kulturmöten, vilket försvårar integrationsarbetet. Detta behov av kunskap identifierades under ett möte mellan Kultur och fritid och representanter för Forskningsrådet för interkulturell dialog som drivs med pengar från Västragötalandsregionen. Arbetet med planeringen och genomförandet av föreläsningsserien är ett bra exempel på vad man kan göra inom ramen för Högskolan Västs AIL-profil. Även om serien initialt byggt på föreläsningar har tanken hela tiden varit att det ska utvecklas i riktning mot mer och mer dialog. Ingen äger frågan om integration, det är något som händer i mötet mellan människor som vill framåt tillsammans och som lyssnar på varandra.

Integrationens utmaningar och möjligheter

Första tillfället hölls 28 mars och rubriken var: Integrationens utmaningar och möjligheter. Föreläsare var Eddy Nehls som talade om kunskap, kultur och samverkan med utgångspunkt i boken Samtal om samtal om kultur. Förslag till kunskapsteori för ett hållbart samhälle. Fokus i föreläsningen var mellanrummen som utgör en central del av den helhet som kulturen utgör men som allt för ofta glöms bort eller antas vara meningslösa. Föreläsningen var teoretisk, på gränsen till allt för teoretiskt abstrakt, men tanken med det var att utmana deltagarnas förgivettaganden och få dem att se och tänka på kulturen som är så lätt att glömma bort i vardagen, vilket är nyckeln till förståelse för vad som händer i mötet mellan människor med olika bakgrund, etnicitet, språk och vanor. Det är aldrig kulturer som möts, kultur uppstår och förändras i mötet mellan människor.

Att pappa i exil

Det andra tillfället hölls den 2 maj och rubriken var: Att pappa i exil. Föreläsare var Annika Thedorsson som skrivit boken: Att pappa i exil. Ett försök att förstå livsvillkoren för pappor som lever i exil i Sverige med hedersnormer. Här kläddes teorierna som presenterades i den första föreläsningen i ord och sattes i ett lite mer konkret sammanhang. Föreläsningens bärande teman var förståelse och hedersnormer, och fokus var på papporna. Utgångspunkten var att alla föräldrar vill sina barn väl och att det går att förstå även en så pass problematisk sedvänja som kollektivt upprätthållen heder, men att förståelse aldrig innebär att man accepterar allt. Ska man lyckas nå föräldrarna och hjälpa barnen måste man hitta ett slags mellanväg där man når ömsesidig förståelse och tillsammans försöker hitta en lösning. För att nå dit behövs verktyg att tänka med, och några användbara sådana presenterades i föreläsningen.

Mötet mellan islam och Sverige

Det tredje tillfället hölls den 23 maj. Talare var Klas Grinell (som skrivit böckerna: Islam och jag: om förnuft, tolerans och vår gemensamma framtid, och Islams filosofihistoria: från Fitaghuras och Aflatun till Nasr och Ramadan), som talade utifrån rubriken: Mötet mellan Sverige och Islam. Grinell problematiserade både begreppet Sverige och Islam och med utgångspunkt i ett historiskt perspektiv och genom en rad pregnanta och tankeväckande illustrationer förklarade han vad Islam är eller kan vara, utan att förenkla och han visade också på var och ens ansvar för integrationen. Och han visade att det alltid är mer som förenar människor än som skiljer dem åt.

Klas Grinell föreläser på scenen under älfärdsverkstaden

Klas Grinell om mötet med islam.

Ingen äger kunskap

Med facit i hand är det tydligt att seriens delar hänger samman och bildar ett slags helhet, och eftersom ingen av föreläsningarna innehåll några svar eller lösningar, utan verktyg att arbeta vidare med blir det nu spännande att se vad som händer. Ingen styr som sagt över vad som sker i mötet mellan människor, och det gäller naturligtvis även i föreläsningssammanhang. Var och en av åhörarna tar med sig sin syn på vad som blivit sagt och bearbetar sina tankar om det som fångat just hen.

Värdet med föreläsningsserien finns varken hos föreläsarna eller åhörarna, den uppstår och förändras i mellanrummet och effekterna av den går inte att uttala sig om. Det är samma med arbetsintegrerat lärande, och med kunskap: Ingen äger den, den kan bara användas.

Eddy Nehls från LINA och Tommy Svensson från Kultur och fritid, Trollhättan stad, står bakom och har planerat serien som innan sommaren ska utvärderas för att den fortsatta verksamheten under hösten ska kunna utvecklas med stöd i erfarenheterna från våren.

Senast uppdaterad av Eva Erkmar