Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Tillitsdelegationen menar i en rapport att tillitsbaserad styrning (och ledning) är en uppsättning metoder som ökar kvaliteten i offentlig verksamhet genom att tilliten till brukare och professionella ökar (Bringselius, 2017). I detta ingår dialog med medborgare, men också ett antagande om att tillit skapas i en process. Här ingår en bedömning om en part bedöms vara pålitlig utifrån förmåga, integritet och hjälpvillighet. Benägenheten att lita på någon kommer även från kultur och tidigare erfarenheter (Bringselius, 2017). Därmed blir den återkoppling som blir ett resultat av tillit viktig för benägenhet att visa tillit. Interaktion där tillit uppstår kan vidare ske på olika sätt: i direkt personlig kontakt, genom anseende i nätverk av aktörer samt förväntningar på hur institutioner påverkar parters värderingar och beteenden. Det handlar ofta om en interaktion. Av särskild betydelse kan anseende vara, dvs. hur man talar om kommunens tillitsvärdighet i olika sammanhang: det kan vara i samtal mellan personer, inom familjer eller i den allmänna debatten (Bringselius, 2017). 

Syfte och frågeställningar

Projektet syftar till att studera och analysera ungdomar i nionde klass i Grästorps kommun tankar och upplevelser av tillit till kommunen.

  • Vad skapar tillit till kommunen bland Grästorps nionde klass elever?
  • Hur kan tillit till kommunen bland Grästorps nionde klass elever utvecklas?

Teoretiska ansatser

Tillit kommer här att användas som ett teoretiskt begrepp för att förstå relationer, informella som formella, unga har med kommunens offentliga verksamheter samt vad som påverkar dessa relationer. Vidare kommer tillit vara ett empiriskt begrepp då de unga själva kommer att definiera det. I förstadiet kommer tillit att definieras som tilltron till en annan parts goda vilja (Ring & Van de Ven, 1992). Då teorin delvis är ett empiriskt resultat, kommer det teoretiska underlaget utvecklas under studiens gång.

Referenser

  • Bringselius, L. (2017). Tillitsbaserad styrning och ledning: Ett ramverk. (Samtal om tillit i styrning) (Vol. 2 uppl.). Stockholm: Tillitsdelegationen.
  • Ring, P. S., & Van de Ven, A. H. (1992). Structuring cooperative relationships between organisations. Strategic Management Journal, 13(7), 483-489.

Forskningsområde

Barn- och ungdomsvetenskap Utveckling, familj och livsvillkor

Forskningsmiljö / Institution

Barn- och ungdomsvetenskap, BUV Institutionen för individ och samhälle

Projektledare

Linda Mossberg

Medverkande Högskolan Väst

Ann Liss Linda Mossberg

Forskningspartner

Grästorps kommun

Forskningsfinansiär

Grästorps kommun

Projekttid

2019 - 2021

Kontakt


Senast uppdaterad av Claudia Preisig