Pilotsatsningar

Högskolan Väst kommer att arbeta med de nationella problemområden regeringen pekat ut som extra angelägna: Behovet av att motverka könsbundna studieval, Förbättra kvinnor och mäns genomströmning i utbildningen samt Ojämställda karriärvägar inom akademin. Detta görs initialt genom ett antal pilotsatsningar inom olika delar verksamheten.

Lokala problem har identifierats inom varje problemområde och ett antal aktiviteter föreslås, som pilotprojekten och övriga arbetsenheter kan fokusera på i arbetet med jämställdhetsintegreringen. (Läs mer om bakgrund och analys av dessa områden i planen). De pilotprojekt som kommer att genomföras ska dokumenteras så att erfarenheterna från dessa kan användas på ett systematiskt sätt i fortsatt JIHU-arbete, och därmed komma hela organisationen till godo.

Inom de två problemområdena könsbundna studieval och genomströmning har fyra lokala områden att arbeta vidare med identifierats. Dessa är:

Utbildningens innehåll – här handlar det om att föra in jämställdhetsperspektivet i utbildningsprogram och kurser - i form av litteratur, föreläsningar, övningar och examinationsuppgifter, i de kvalitetssystem som reglerar utbildning samt tydliggöra perspektivet i lokala examensmål och i program- och kursutvärderingssystemet. Det handlar också om att utveckla rutiner för att beakta perspektivet i presentation och kommunikation av utbildningarna, vilket alla pilotprojekt kommer att arbeta med.

Utbildningens utformning – innebär generellt att utveckla jämställda undervisningsmetoder för inkluderande studiemiljöer. Den kunskapssyn som förmedlas, de pedagogiska metoder som används och de relationer som skapas i klassrummet spelar stor roll för studenters möjlighet att tillgodogöra sig utbildning och känna tillhörighet till valda kunskapsområden.

Kompetensmässiga förutsättningar för högskolans personal – handlar om att utveckla stödstrukturer inom och utanför högskolan (samverkanspartners) för att kunna arbeta med problemområdena och stötta pilotprojekten i implementeringen av insatser. Det handlar också om att systematiskt tillvarata och vidmakthålla intern kompetens på området. En poänggivande högskolepedagogisk kurs i normmedveten pedagogik har utvecklats för att stärka chefers och medarbetares kompetens inom området. Att utveckla introduktions- och chefsprogram samt kommunikationsstöd för olika personalgrupper är ytterligare exempel på åtgärder som kommer att vidtas.

Samverkan med arbetsgivare – innebär att högskolan och externa partners samverkar kring jämställdhetsperspektivet genom att exempelvis utveckla handledarutbildning, studenters blivande arbetsmiljöer, erbjuda kunskapsstöd kring frågan samt skapa former för kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Ett exempel på planerade åtgärder är en gemensam workshop för bl. a högskolans medarbetare – kommunikatörer, studievägledare, programansvariga - och externa partners, kring vilka bilder av yrken som förmedlas i intern och extern kommunikation.

För problemområdet karriärvägar kommer initiala insatser att fokusera på forskarutbildningen, och i förlängningen forskningsmiljöer, där följande områden kommer att granskas och bearbetas:

Styrdokument för forskarutbildningen - föra in jämställdhetsperspektiv i de kvalitetssystem som reglerar utbildning och som används av forsknings- och utbildningsnämnden, samt granskning av andra styrdokument som rör forskarutbildningen. Rutiner och praxis vid meritering ska också granskas och jämställdhetsperspektivet ska bland annat föras in i karriärplanering och medarbetarsamtal.

Kollegial miljö inom forskarutbildningen – granska föreställningar och normer som kan skapa informella sociala strukturer, vilket inverkar på organiseringen av det vardagliga akademiska arbetet och interna relationer.

Pilotsatsningar

Pilotsatsningarna sker inom:

Elektroingenjör (Elkraft)

"De effekter vi önskar se är en positiv utveckling vad gäller könsfördelningen inom våra utbildningar och en breddad rekrytering. Våra rekryterings- och kompetensutvecklingsprocesser ska vara fri från all form av diskriminering."

Håkan Jensen, avdelningschef på Institutionen för ingenjörsvetenskap

I denna piloten har ett förändringsarbete skett i form av kompetenshöjande insatser för lärare och ledning på Institutionen för ingenjörsvetenskap och programmet för Elektroingenjör Elkraft. Fokus på insatserna har varit normmedvetenhet. Bland annat har lärare på programmet gått en högskolepedagogisk kurs i normkritisk pedagogik i högre utbildning som legat till grund för att utveckla en mer inkluderande undervisningen. Det har också anordnats workshops och inspirationsdagar. Bland annat föreläste Genusfotografen under temadagen ”Inkluderande utbildning och arbetsliv”. Fokus var att mötas, inspireras och diskutera hur utbildningarna och branschen kan arbeta mer inkluderande för att locka fler sökande till programmet, öka genomströmningen och att underrepresenterade grupper ska söka sig till branschen (i detta fall elkraft/elektro). Programansvarig, lärare, studenter, företag och stödfunktioner som Kommunikationsavdelningen och Samordningsgruppen för lika villkor deltog på dagen.

Programpresentationer på hv.se har också utvecklats för aktuell utbildning. Ett tidigare tekniktungt bildspråk har ändrats till bilder med människan i centrum. I stället för att använda många tekniska termer i texten så är det begrepp som hållbarhet, samhällsbyggare och förnybarhet som nu utmärker texterna. Kommunikationen har alltså utvecklats genom ett förändrat fokus.

I augusti 2018 bjöd Vattenfall tillsammans med oss på Högskolan Väst in elever i årskurs 9 i Trollhättan till Energi- och teknikföreläsningar. Föreläsningen inspirerade och informerade om vilka yrken som finns inom branschen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Arbetet med denna piloten har gått hand i hand med högskolans ”Operation teknik” – en satsning för att få fler ungdomar att välja tekniska utbildningar.

Sjuksköterskeprogrammet

”Ett normmedvetet förhållningssätt i olika lärandesituationer ger förutsättningar för studenter att, ur ett kritiskt perspektiv, kunna granska normer kring vårdens genomförande och som kan främja ett mer jämlikt vårdande.”

Karin Rehnström, ansvarig KLC, Kliniskt Lärande Centrum vid Högskolan Väst

Här har det normkritiska arbetet inom utbildningen stått i fokus. Syftet har varit att ge lärare kompetens att utbilda normmedveten vårdpersonal och till att upprätthålla och utveckla högskolans interna kompetens på lång sikt.

Detta arbete har till stora delar sammanfallit med byggnationen av högskolans nya KLC, Kliniskt Lärande Centrum. KLC invigdes i februari 2019 och målet med KLC är att på lång sikt göra ett samhällsavtryck och bidra till ett mer jämlikt vårdande och en mer jämställd studentrekrytering.

En workshop var startskottet för arbetet med piloten. Projektmedlemmarna samt en dramapedagog, och en representant för Kunskapscentrum för jämlik vård, arbetade med planering av hur lärare som ska undervisa på KLC ska undervisas i normkritisk dramapedagogik och olika normkritiska verktyg. Detta resulterade i en två-dagars utbildningsinsats för lärarna.

Inne på KLC
Den normkritiska designern Pamela Lindgren har bidragit med en mötesdisk vid sjuksköterskeexpeditionen inne i KLC. Disken är byggd med olika höjer som gör att det går att arbeta vid den även som rullstolsburen tillsamman med personer som har intakt funktionalitet i rörelseorganen. Disken fungerar även för kortvuxna personer. Den är dessutom ett konstverk i sig med sin yta i slipad mässing.

Ekonomiska medel från Vinnova har möjliggjort inköp av konst till KLC i form av Elisabeth Ohlson Wallins fotografier. Dessa foton utgör illustrationer av hur det på olika sätt är att vara människa. Med utgångspunkt i fotografierna stimuleras studenter att reflektera över människors utsatthet och olika livsvillkor.

Socialpedagogiska programmet i Västervik

”Vi vill att du ska få normkritiska glasögon som en bra start inför ett arbete mot jämställdhetsintegrering både i samhället i stort och i din arbetsmiljö och vardag”

Johanna Andersson, projektledare för jämställdhetsintegreringsprojekt vid Campus Västervik

Sedan många år tillbaka ger Högskolan Väst Socialpedagogiskt program på Campus Västervik.

På Campus Västervik har man jobbat med aktiviteter för att bryta den ojämna könsfördelningen som man ser på programmet. Arbetet har engagerat allt från gymnasieungdomar som står inför ett kommande studie- och yrkesval, studenter som är mitt i sin studieresa, lärare på högskolan, studie- och yrkesvägledare till verksamma inom fältet socialt arbete.

Inom projektet har en lång rad aktiviteter genomförts. Några exempel: anordnat informationsträff för studie- och yrkesvägledare i Västerviks kommun, deltagit i mässor, konferenser och temadagar, utbildningsinsatser i normmedvetenhet, spridit tipsbrev för att öka medvetenheten i ämnet, arrangerat normkritiska vandringar, anordnat inspirationsföreläsningar och seminarier, deltagit i konferenser och nätverksmöten, gjort gruppintervjuer med studenter på programmet samt granskat utbildningsinformationen.

Forskare har följt insatserna som gjorts på Campus Västervik kopplat till Socialpedagogiska programmet. Syftet med följeforskningen är att identifiera vilka processer som bör förändras för att motverka ojämställdhet och andra maktordningar samt att bidra med exempel på hur förändringsarbetet kan gå till. Resultatet kommer att publiceras i en FoU-rapport här på webbsidan.

Forskarutbildningen

”Målet med arbetet är att vi både ska få ett utgångsläge för hur det ser ut här på högskolan när det gäller jämställda karriärvägar för doktorander, men också att vi genom att få upp ögonen för dessa fenomen och aktivt och medvetet, i alla vardagens situationer, ska jobba för jämställdhet inom akademin.”

Emma Sorbring, professor i barn- och ungdomsvetenskap och ordförande i Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFUN) vid Högskolan Väst.

Högskolans forsknings- och forskarutbildningsnämnd prioriterar aktiviteter med fokus på genomströmning och karriärvägar under och efter forskarutbildningen. Arbetet kommer att beröra såväl doktorander som handledare, inom ramen för exempelvis kurser, seminarium och planering av den egna utbildning.

Bland annat har den individuella studieplanen genomlysts utifrån innehåll och form. Nämnden har utvecklat planen utifrån frågeställningarna: Vilka frågor ställs? Går det att utveckla utifrån ett jämställdhetsperspektiv?
Målet är att mallen:

På strukturnivå - följer upp att alla doktorander får ta del av specifika insatser, till exempel karriärsamtal. Som ett komplement till detta sker ett utvecklingsarbete tillsammans med högskolans studievägledning för att vidga doktorandens möjlighet till att få ta del av ett jämställt karriärsstöd från såväl studievägledare som handledare.

På individnivå - kan upptäcka om vissa doktorander tenderar att gå i ”könsfällor”, exempelvis i representation i råd och nämnder. Som ett komplement till detta har nämnden genomfört en kartläggning av doktorandernas nuvarande och tidigare engagemang i olika organ på Högskolan Väst.

Under 2019 kommer också en avhoppsanalys att göras utifrån ett genusperspektiv - med fokus på tidigare doktoranders upplevelse av forskarutbildningarna på Högskolan Väst. I nuläget har statistik samlats in och under våren 2019 kommer intervjuer att genomföras.

Senast uppdaterad av Beatrice Löfström 22 mar 2019