Forskare vill förebygga psykisk ohälsa till följd av Covid-19

Coronaviruset påverkar människors liv och välmående på flera olika nivåer, såväl psykiskt som fysiskt. Effekterna av Covid-19 orsakar en dramatisk förändring för många som ofta kan leda till förvärrad psykisk hälsa. Nu vill forskare och lärare på Högskolan Väst bidra till att sprida kunskap om vanliga reaktioner vid ökad psykisk belastning - en kunskap som kan hjälpa till att förebygga psykisk ohälsa till följd av Covid-19.

Ensam person syns bakifrån i mörk tunnel

Pandemins uppenbara påverkan på den fysiska hälsas och åtgärder för att hantera den tar idag all uppmärksamhet. Men Covid-19 med dess effekter, kombinerat med en förändrad livsstil och livssituation, leder för många till en stor förändring. Försämrade ekonomiska förutsättningar, arbetslöshet eller ovisshet kring försörjning, oro för anhöriga, social distansering kombinerat med medias ofta dramatiska rapporteringssynvinkel har en stark påverkan på människors psykiska hälsa och välmående.

Vi lever i osäkerhet
Människor i Sverige är fortfarande relativt fria. De är inte i karantän, behöver inte visa dokumentation när de går och handlar till cirkulerande polis och militär. Barn och skolor har datorer, smartphones och andra tekniska förutsättningar för att utan större problem kunna fortsätta sin utbildning. Småföretagarna får stöd för att kunna klara marknadens kollaps, bankerna har tagit bort amorteringskravet på bolån, vissa fastighetsägare har minskat hyran för sina hyresgäster och så vidare. Trots att förutsättningarna i Sverige är bättre än i många andra länder, lever vi ändå i osäkerhet och oförutsägbarhet.

- För oss som arbetar inom fältet psykisk ohälsa är det viktigt att sprida kunskap om de vanliga reaktionerna vid psykisk belastning, men även om de allvarliga och långsiktiga konsekvenserna av dagens krissituation som oundvikligen kommer, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, och Tanja Christensson, psykiatrisjuksköterska, förste universitetsadjunkt i socialpsykiatrisk vård, båda verksamma vid Högskolan Väst.

Vilka är de vanligaste reaktionerna?
De vanliga reaktionerna på ökad psykisk belastning inkluderar ökad distress i form av sömnlöshet, ångest, minskad upplevelse av trygghet, ilska, men även ökad vårdkonsumtion relaterad till sjukdomsrädsla. Där finns också ett ökat riskbeteende i form av att alkohol-, nikotin- eller/och farmaka-, drogkonsumtion eskalerar. Vidare en obalans mellan arbetsliv och privatliv, social isolering (till skillnad från social distansering) försämrad prestation i arbete/skola, ökade konflikter inom familjen och våld som aktiv förövare eller offer men även som passivt vittne.

- De långsiktiga konsekvenserna blir en ökad förekomst av ångest, ätstörningar, depression, självskada, suicid mm. Det blir en ökning av illegal substansanvändning, där våra ungdomar löper störst risk. Även en generell ökning av kriminalitet där våld i nära relation och nätmobbning troligen blir några av de mest frekventa problemen, säger Nóra Kerekes och Tanja Christensson.

Förebyggande insatser
Nóra Kerekes och Tanja Christensson vill agera redan nu med förebyggande insatser, som bland annat innebär att förbereda vård, socialtjänst och kommuner på att människor med krisreaktioner och psykisk ohälsa blir ett ökande samhällsproblem. De delar här med sig av länkar till information, stödorganisationer och andra resurser som kan vara aktuella i ett förebyggande arbete på individ-, organisations- och samhällsnivå.

Kontakt: Nóra Kerekes

Tips och länkar

Råd för mental hälsa och välbefinnande under Coronavirus-pandemin:

Resurser för föräldrar:

Utveckla motståndskraft genom självkänsla och Mindfulness Meditation:

Stöd service:

Senast uppdaterad 2022-10-19