Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.

Foto på Coronavirus

1. Kan termisk sprutning med titanoxid skydda mot Coronaviruset?

Ett helt nytt användningsområde för termisk sprutning ska nu testas. Professor Nicolaie Markocsan undersöker om det går att skapa fotokatalytiska ytor som dödar virus och bakterier genom att spruta på skikt av titanoxid. Det kan i så fall göra stor nytta på ytor som förorenas i offentliga miljöer.
– Vi har tidigare forskat om lösningar för att rena vatten i vattentankar med fotokatalytiska ytbeläggningar. Den typen av ”renande ytskikt” används idag även för att rena luft i hus med mera, säger Nicolaie.

Projektet startar i augusti och går ut på att testa om termisk sprutning med pulver och/eller suspension fungerar tekniskt för att belägga de fotokatalytiska ytorna och hur väl det skyddar mot bakterier och virus.
– Om tekniken fungerar väl kommer vi att ansöka om forskningsanslag för att gå vidare med arbetet. Det här är ett mycket spännande användningsområde för termisk sprutning.

2. Logistik för normala och extrema vårdsituationer

Pandemin Covid-19 har inneburit att hälso- och sjukvården på kort tid tvingats bygga upp en utökad intensivvårdskapacitet. Den plötsliga och extrema vårdsituationen gäller både lokalt, nationellt i Sverige och internationellt. De operativa styrmodeller som idag används för logistik inom vården är främst avsedda för normala förhållanden, där kapacitet och efterfrågan av kapacitet är förutsägbara och har små variationer.

Inom logistikområdet finns omfattande litteratur om operativa styrmodeller, framförallt för produktionssystem inom tillverkningsindustrin. Gemensamt för merparten av studierna är att de generellt sett avser styrmodeller för normala förhållanden.

Syftet med forskningsprojektet ”Operativ styrning av sjukvårdssystem under stor press” är att analysera hur sjukvården kan kombinera behovet av styrmodeller både under normala förhållanden och förhållanden som kännetecknas av stor press. En doktorand planeras att anställas under hösten för detta projekt. Projektet genomförs av initiativtagarna Ann Svensson (Insitutionen för ekonomi och IT), Kristina Eriksson (Institutionen för ingenjörsvetenskap) och Björn Lantz (Institutionen för ingenjörsvetenskap och Chalmers).

3. Beslutsstöd/råd till kommunal hemsjukvård – realtidsuppkoppling för interaktivt stöd till vårdpersonal


Den svenska hälso- och sjukvården ställer nu om till så kallad nära vård. Det innebär en förskjutning från sjukhusvård till patientnära, mer avancerad vård i hemmet. En ökad grad av avancerad vård i hemmet, i kombination med mycket ensamarbete, stor personalomsättning och krav på hög patientsäkerhet, lägger grunden för ett behov av beslutsstöd. Omställningen till nära vård sker oavsett om den ska genomföras under normala förhållanden eller under stor press.

Med anledning av pandemin Covid-19 har behovet av ett ändamålsenligt beslutsstöd uppmärksammats. Ett beslutsstöd som kan stärka vårdprofessionernas trygghet och säkerhet i olika typer av beslutssituationer, och samtidigt bibehålla en jämlik vård och hög patientsäkerhet. Projektgruppen som planeras lösa utmaningarna är Ann Svensson (Institutionen för ekonomi och IT), Thomas Pederson (Institutionen för ingenjörsvetenskap) och Åsa Rejnö (Institutionen för häsovetenskap).

Målet med projektet är ett avancerat mobilt beslutsstödsystem som kan inkludera en kombination av teknologier som förstärkt verklighet (Augmented Reality, AR), ögonspårning, Artificiell Intelligens (AI) och telepresence. Spännande tvärdisciplinärt samarbete!

4. Följeforskning med fokus på lärprocesser i forskningsprojekt

Inom ramen för projektet ska följeforskning bedrivas på ett antal forskningsprojekt som startar på Högskolan Väst hösten 2020.
– Det är viktigt att vi kan ta hand om den kunskap som förmedlas via exempelvis avhandlingar, artiklar eller på annat vis, säger Camilla Seitl, Institutionen för individ och samhälle, som leder projektet.
– Tanken är att förstärka nyttiggörandet i forskning genom att läraktiviteter integreras. Här kommer alltså lärprocessen att vara i fokus. Det handlar om att synliggöra de lärandeaktiviteter som finns i verksamheten.

Inom projektet finns en ambition att skapa en tvärdisciplinär samverkanstruktur för att få fler forskningsverksamma samarbeten på lärosätet. Projektet ligger inom forskningsmiljöerna Lärande i och för det nya arbetslivet, LINA, Industriellt arbetsintegrerat lärande, I-AIL och Produktionsteknik Väst, PTV.

5. Distanslägets påverkan på lärarutbildaren

Under den pågående Coronapandemin har lärarutbildningen och lärarutbildaren varit tvungna att snabbt ställa om till att helt bedriva digital undervisning och möta studenterna via en skärm. Förutsättningarna för att bedriva sitt arbete har för väldigt många drastiskt förändrats.

– Det huvudsakliga syftet med projektet är att undersöka hur lärarutbildare uppfattar sin vardag utifrån rådande distansläge och den omställning som det har inneburit då den yttre verkligheten ställer digitala krav på individen på ett mer extremt sätt än tidigare, berättar Anna Roumbanis Viberg, doktorand på Institutionen för individ och samhälle.

Målet är att fördjupa förståelsen om hur förändringar i högre utbildning relaterat till digitalisering påverkar lärarutbildaren som individ och lärarutbildarens uppdrag i att förbereda lärarstudenten för ett yrkesliv i en allt mer digitaliserad skola. I projektet kommer uppföljande intervjuer att göras med lärarutbildare på fyra lärosäten i Sverige (en tidigare studie gjordes 2017). 

Senast uppdaterad