Om LINA:s forskningsmiljö
LINA:s syfte är att initiera, bedriva och sprida forskning om lärande och kunskap som är relaterad till arbete.
LINA tar AIL till nästa nivå
Forskningsmiljön “Lärande i och för det nya arbetslivet” (LINA) fokuserar på forskning inom området Arbetsintegrerat lärande (AIL). Då LINA-miljöns kunskapsintressen har en stark relation till Högskolan Västs övergripande verksamhetsprofil AIL är det naturligt att forskningsmiljön omfattar forskare och medarbetare från hela högskolan. LINA-miljön har under många år fokuserat på forskning kring villkoren för lärande och kunskapsutveckling i arbetslivet. LINA består av cirka 75 forskare från ämnen, som till exempel informatik, pedagogik, ekonomi, psykologi, vårdvetenskap och kulturvetenskap med mera, och det finns också ett 25-tal doktorander verksamma i forskarmiljön.
I LINA betonas vikten av att formulering av syften och frågeställningar i projekten skall ske i nära dialog med de verksamheter där forskningen genomförs, och att projektens forskningsdesign är orienterad mot samhällsutveckling och förändring samtidigt som forskningsmiljön prioriterar resurser för att kunna agera snabbt på forskningssamarbeten från omvärlden.
Det finns fyra relaterade kunskapsintressen som arbetar fokuserat med utveckling och forskning:
- AIL som pedagogisk idé i högre utbildning
- Digitaliserad utbildning
- Kompetenser i välfärden
- IT, vård och lärande
- Industriell AIL
Välfärdsverkstaden är den arena där vi har arbetat tvärsektoriellt och innovativt, med samverkan, öppenhet och samhällsnytta vilket också vävs samman i olika såväl utbildnings- som forskningsprojekt.
Inom IT, vård och hälsa studeras teknikutveckling och digitalisering som kan vara både kostnadskrävande och kostnadseffektivt. Forskning behövs för att studera teknikens användning och balans mellan effektivisering och kvalitet. LINA har arbetat med en fortsatt utveckling av en kartläggning av vårdens digitalisering och vilka forskningsfrågor detta innebär.
Inom Industriell AIL studeras ett antal tematiker i nära samarbete med organisationer och företag. Det är ledning och styrning i digitaliseringsprocesser, kompetens och säkerhet i människa-robot-interaktioner, hållbara tjänster och affärsmodeller samt virtuella miljöer för samarbete och lärande.
Forskningen om AIL som pedagogisk ansats ställer grundläggande kritiska frågor om hur vår AIL-profil kan förstå mervärden och konflikter mellan lärosätets mål och intressen hos våra samarbetspartners i omvärlden. Frågor kring hur forskning om AIL kan berikas av internationella samarbeten och jämförelser är också centrala.