Breddad rekrytering och breddat deltagande

Definitioner och målgrupper

Högskolan Väst utgår ifrån förarbetet till den nuvarande högskolelagen i definitionen av breddad rekrytering:

Med breddad rekrytering avser Högskolan Väst arbetet med att öka andelen studenter inom kategorier som kan anses underrepresenterade i dagens studentgrupp.

Med breddat deltagande avser Högskolan Väst det arbete som möjliggör utbildning på lika villkor för alla studenter och som möjliggör för alla studenter att nå sin fulla potential under studietiden. Studentcentrerat lärande, inkluderande förhållningssätt, och tillgänglig lärandemiljö är viktiga förutsättningar för arbetet.

I arbetet med breddad rekrytering fokuserar Högskolan Väst på följande kategorier: Social bakgrund, svensk/utländsk bakgrund samt kön.

Så arbetar Högskolan Väst med breddad rekrytering

Näktergalen

Näktergalen verkar för breddad rekrytering och för att överbrygga sociala och etniska skillnader i samhället. De barn som deltar i Näktergalen får tillsammans med en student på Högskolan Väst möjlighet att utveckla sitt identitetsskapande och utöka sin referensram om olika yrkesval.

HögskoleVux

HögskoleVux är ett samarbete mellan vuxenutbildning/folkhögskola och Högskolan Väst. Deltagarna läser sin grundläggande/särskilda behörighet inom vuxenutbildning eller folkhögskola och parallellet läser de Introduktion till högskolestudier 15 hp på Högskolan Väst. De deltagare som blir godkända på HögskoleVux har en garantiplats på några av lärosätets utbildningsprogram.

Ökad högskoleövergång

Ökad Högskoleövergång i Fyrbodal var ett treårigt samverkansprojekt mellan kommunerna i Fyrbodal, Högskolan Väst och Västra Götalandsregionen med målet att fler invånare i Fyrbodal ska välja högskoleutbildning. Projektet arbetade med frågor om hur goda förutsättningar till livslångt lärande kan skapas och hur man kan påverka barn och unga att studera.

Ansvar

Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande sker systematiskt genom att det följer de fyra stegen kopplat till aktiva åtgärder för att bedriva ett förebyggande och främjande arbete:

1. Undersöka
2. Analysera
3. Åtgärda
4. Utvärdera och följa upp

För att säkerställa ansvar, tidplan och kommunikation kring de uppföljningar som görs finns ett uppföljningsschema (se dokumentlista nedan) och en kommunikationsplan kommer att upprättas.

Vad är breddad rekrytering?

Tankar på och arbetet med att bredda rekryteringen till de svenska lärosätena tar avstamp efter andra världskriget. Det finns inte någon gemensam nationell definition av vad som menas med breddad rekrytering men det kan förklars med att tillgängliggöra akademisk utbildning för breda grupper i samhället och inte bara för de som traditionellt har sökt sig till högre studier. Det kan handla om flera olika underrepresenterade grupper som exempelvis män boende på landsbygden eller personer vars föräldrar inte har eftergymnasial utbildning men det finns även andra faktorer som påverkar övergång till högre studier så som könstillhörighet/könsidentifikation, ålder, religion, sexuell läggning och i vissa fall även utländsk bakgrund.  Att bredda rekryteringen till högre utbildning är en rättvise- och demokratifråga men det handlar också om att fler perspektiv ska kunna komma till uttryck i utbildning och forskning och att det gynnar kvaliteten.

Först 2002 formaliserades arbetet med breddad rekrytering genom en ändring i högskolelagen där lärosätena fick ett uppdrag att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan (1 kap. § 5). I och med skrivningen i högskolelagen har de svenska lärosätena ett ansvar för att den mångfald som finns i samhället ska återspeglas i högskolan. Universitets- och högskolerådet, UHR, fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att kartlägga och analysera lärosätenas arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande och 2016 kom rapporten Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper? Resultaten från den studien användes i den tematiska utvärderingen av lärosätenas arbeten med breddad rekrytering som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, genomförde 2020 på uppdrag av regeringen.

Vad visar då utvärderingarna från UHR och UKÄ? De visar att trots att det har varit ett lagkrav i drygt 20 år så har vi fortfarande en snedrekrytering till högre utbildning framförallt om vi ser till socioekonomisk bakgrund. Den faktor som har störst betydelse för om en individ ska välja att studera vidare är föräldrarnas utbildningsbakgrund, sannorlikheten är nästan är tre gånger så hög att en individ med högutbildade föräldrar går vidare till högre studier en individ vars föräldrar har förgymnasial bakgrund.