Föräldrars insyn och inflytande på ungdomars Internetanvändande

Deltagande forskare på Högskolan Väst

Emma Sorbring

Syfte

Syftet är att undersöka föräldrars insyn och inflytande på sina tonåringars Internetanvändande. Utifrån detta syfte ställs fem preliminära, övergripande frågeställningar:
1. Hur mycket använder ungdomen Internet och vad används Internet till? Vad tror föräldern om sin tonårings Internetanvändande?

2. Vilken insyn/kunskap har föräldern i sin tonårings Internetanvändande? Hur skaffar sig föräldern denna insyn? Under denna frågeställning kommer bl.a. förälderns antagande ställas mot ungdomens uttalanden. Tidigare undersökningar har använt orelaterade föräldrar och ungdomar.

3. Vilket inflytande har föräldern på sin tonårings Internetanvändande? Hur försöker föräldern att utöva ett inflytande på sin tonårings Internetanvändande? Även under denna frågeställning kommer förälderns antaganden ställas mot ungdomens uttalanden.

4. För att få en tydligare bild över vad som eventuellt kan ha betydelse för vilken insyn och inflytande föräldern har på sin tonårings Internetanvändande är det av intresse att undersöka bakgrundsvariabler. Finns det något samband mellan förälderns insyn samt inflytande på sin tonårings Internetanvändande och:
Föräldrabarnrelationen
Föräldrastil
Familjens socioekonomiska status
Förälderns attityd och eget användande av Internet?

5. För att inte misstolka resultaten från frågeställning fyra är det viktigt att ta reda på om det finns några grundläggande skillnader mellan föräldrar till de ungdomar som använder Internet ofta jämfört med de som använder Internet mer sällan. Därav blir sista frågeställningen: Finns det skillnader mellan föräldrar till ungdomar vilka använder Internet ofta (varje dag) och föräldrar till ungdomar som använder Internet mer sällan (än varje dag) i avseende på:
Föräldrabarnrelationen
Föräldrastil
Familjens socioekonomiska status
Förälderns attityd och eget användande av Internet?

Syftet kommer att undersökas genom en kvantitativ studie, med enkäter riktade både till föräldern och ungdomen.

Bakgrund

Flera svenska studier har visat att hälften av ungdomar i åldern 12 - 16 använder sig av Internet varje dag och det är enbart 5% som uppger att de aldrig kommer i kontakt med Internet. Ett antal större studier vilka har kartlagt ungdomars aktiviteter på Internet (Mediarådet, 2005; SAFT-studien 2003) visar att den vanligaste aktiviteten är att "chatta" och därefter anges spela spel samt "surfa" för nöjes skull. En stor andel av ungdomarna rapporterar att de avsiktligt eller oavsiktligt har kommit i kontakt med webbsidor med oetiskt innehåll (pornografi - 44%; våldsamma eller blodiga bilder - 32%; hat mot individer eller grupper - 24%). Det är vanligare att ungdomarna oavsiktligt kommer i kontakt med nämnda webbsidor, än att de själva söker upp dem. Björnstad och Ellingsen (2002) menar att den största skillnaden mellan hur ungdomar använder Internet, jämfört med andra media är att de inte pratar om det de kommer i kontakt med på Internet. När ungdomarna kommer i kontakt med t.ex. pornografi eller våld via TV-program eller tidningar får de ofta uppleva föräldrarnas och/eller samhällets reaktioner på det som visats/skrivits om . Liknande innehåll på Internet står ofta oemotsagt.

Det finns en stor diskrepans mellan ungdomens rapporter som sitt Internetanvändande och föräldrars rapporter om ungdomars Internetanvändande (Mediarådet 2005; SAFT-studien 2003). Trots detta anser nästan 90% av föräldrarna att de känner till sin tonårings användning av Internet. Det har dock visat sig att mindre än en tredjedel av föräldrarna diskuterar regelbundet med sin tonåring om användning och säkerhet på Internet. Vidare, är det över 80% av föräldrarna som aldrig har diskuterat situationer på Internet som gjort tonåringen illa till mods. Wang, Bianchi och Raley (2005) pekar på nödvändigheten att närmare studera föräldrars insyn och inflytande på ungas Internetanvändning. Många föräldrar menar att tekniken kommer emellan och att det är svårt att föra diskussioner, vara engagerad, sätta upp regler och gränser när deras tonåringar kan mycket mer än de själva om Internet och dess användning. Forskning visar dock att föräldrars stöttning och vägledning är viktig för tonåringens psykosociala utveckling.

Tidigare undersökningar har fokuserat på kartläggning av ungdomars Internetanvändning och föräldrars tro om ungdomars Internetanvändning. Det finns ett behov av studier som närmare undersöker vilka bakgrundsvariabler som bidrar till föräldrars ökade insyn och inflytande på sina tonåringars Internetanvändande. Faktorer såsom föräldra-barnrelationen och föräldrastil, har visat sig betydelsefulla för förälderns insyn och inflytande på andra områden i ungdomens liv, t.ex. skolprestation, kompisrelationer, droganvändning (Brown, Mounts, Lamborn & Steinberg 1993), Stattin m.fl. (Aunola, Stattin & Nurmi 2000; Kerr & Stattin, 2000) menar att det inte är förälderns övervaknings- och konstrollstrategier som bidrar till att de har insyn och inflytande på sin tonårings vardag, utan snarare ungdomens vilja att dela med sig av sin vardag. Tonårings upplevelse av förälderns tillit, engagemang, uppmuntran, kontrollstrategier påverkar vad ungdomen väljer att förmedla till föräldern. Att inta ett dubbelriktat perspektiv i forskning om föräldrars insyn och inflytande på ungdomens vardag är ur denna synvinkel inte bara önskvärt, utan nödvändigt. För att fånga ungdomens upplevelse av föräldrarnas beteenden kommer såväl data från föräldrar som från ungdomar att samlas in. Det är dessutom angeläget att använda sig av föräldrar och tonåringar från samma familj. De två svenska undersökningarna som anges ovan är ej genomförda på familjer, utan på orelaterade föräldrar och ungdomar.

Finansiering

Projektet genomförs med stöd från FAS postdocstipendier.